2019 > 11

Östersunds terapicenter!
Ja, det är så vår nya mottagning heter.
ÖTC (Östersunds terapicenter) är en paraplyorganisation vars vision är att erbjuda rehabilitering och hälsovård utifrån en holistisk människosyn.

Hos oss hittar du företagare som brinner för att sprida hälsa, som delar vår vision och som erbjuder behandlingar och kurser för både kropp och knopp!

Vi har invigning och öppet hus 1 december mellan 12.00 och 16.00. Vi bjuder på glögg och pepparkakor!

Läs hela inlägget »


"Kristendomen är bödelns metafysik"- Nietzsche

På senare tid har mitt filosofiska tänkande cirkulerat mycket kring moral och moralisering. Förbestämda spelregler, normer och ideal som vi alla ska följa i sann kantiansk anda. Bara tanken på att det skulle finnas ett fritt val i vissa situationer anses ibland omoralisk.
Jag har alltid velat gå till roten av saker och ting. Jag har aldrig nöjt mig med att bara ha kunskap om "grenarna". Därför har jag sökt efter moralens rot på senaste tiden. Jag tror att vi behöver gå till roten av den mänskliga upplevelsen.

Vi börjar vår resa hos Rene Descartes som ställde frågan "Vad, om något, kan jag veta säkert?". Han kom fram till att han inte kunde lita på sina sinnesintryck eftersom dessa ibland kan förråda oss. Optiska illusioner, hallucinationer, psykoser etc. bevisar detta tydligt. Hur är det då med mina tankar? Kan jag lita på min förmåga att resonera? Kommer jag alltid kunna räkna ut att 2+2 är lika med 4 tex? Descartes tänkte att rent teoretiskt skulle tex. en ond demon kunna påverka hans tankar så att han trodde att 2+2 är lika med 5. Det var då han kom fram till att demonen i alla fall inte skulle kunna lura honom om att han åtminstone har tankar (om man bortser från innehållet i dessa tankar). 

Det var då han myntade "cogito ergo sum" eller "Jag tänker, alltså finns jag". Jag, tillsammans med några andra filosofer har dock kritiserat Descartes för denna slutsats. Hur kan vi dra slutsatsen att vi finns utifrån att vi tänker? Nietzsche var en av de som kritiserat Descartes för just detta. Nietzsche tyckte att slutsatsen istället borde vara "det finns tankar".

Jag skulle nästan vilja gå ännu djupare än så; till själva upplevelsen. Vår resa tar oss därför vidare till filosofen Edmund Husserl som skapade fenomenologin. Själva ordet kommer från grekiskans phainomenon, "det som synes". Fenomenologi är läran om fenomen och väsen.
Inom fenomenologin tittar man på relationen mellan våra sinnesintryck och objekten för våra sinnesintryck, samt söker förklara eller beskriva ting, händelser och fenomen för oss, så som de ter sig för oss. Anledningen till att vi hos Husserl är för att man inom fenomenologisk filosofi inte påstår att man skulle ha någon kunskap om tingen i sig, eftersom all kunskap kommer från hur vi upplever dem, det vill säga "tinget för oss.".
Jag tycker därför att det enda vi kan vara säkra på är att det finns någon slags upplevelse. Problemet är att denna upplevelse existerar "bortom orden" dvs att alla försök att beskriva denna upplevelse gör den orättvisa. Bara att kalla den för en upplevelse är problematiskt.

Nu när vi kommit till roten av den mänskliga upplevelsen kan vi börja bygga idéer ovanpå denna. Det kan dock vara värt att poängtera att för varje lager idéer vi bygger ovanpå, för det oss längre och längre in i spekulationernas värld.
Vi börjar bygga genom att först besöka den nutida neurologen och psykoanalytikern Mark Solms. Han har studerat vad som brukar kallas för "the hard problem of consciousness". I sina föreläsningar brukar han nämna ett hjärnområde som kallas för den periakveduktala grå massan (PAG). Det är det området i hjärnan som har starkast korrelation med medvetandet. Skadas PAG så blir resultatet koma och det är inte särskilt mycket av PAG som behöver skadas för att vi ska förlora medvetandet i alla delar av hjärnan.

Han berättar också att om baksidan av PAG stimuleras blir resultatet ren smärta. Stimulerar man framsidan blir resultatet en orgasmisk njutning. Både jag och Solms tycker att det är intressant att det område i hjärnan som har störst korrelation med medvetande också står för lust och olust. Enligt den österrikiska neurologen Sigmund Freud är det denna lust/olust som motiverar nästan alla våra beteenden. Han kallar lustsensationen för libido.

Låt oss sammanfatta: hittills har vi kommit fram till att det finns någon slags upplevelse och i denna upplever vi något vi har klassificerat som lust och olust. Det verkar också vara så att vi gillar lust bättre än olust. Därför vill vi göra saker som ger oss lust och undvika det som ger oss olust.

Jag tror att det blir utmärkt att nämna Epicurus och hedonismen. Epicurus var en grekisk filosof som levde ungefär 341–270 f.kr. Han var hedonist, vilket medför att han hävdade att det som är lustfyllt är moraliskt bra, medan det som är smärtsamt är moraliskt fel. Han missuppfattas ofta som någon som rättfärdigar en frenetisk jakt efter lust, men det är inte riktigt så han menar. Epicurus beskriver något han kallar för ataraxia vilket betyder “obekymrad” på grekiska. Epicurus menar också att moralen kommer automatiskt genom detta sökande efter ataraxia. Det är svårt att vara bekymmersfri om man bryter mot lagar och regler. Vi låter honom beskriva det själv:
“Det är omöjligt att leva ett behagligt liv utan att leva klokt, hedervärt och rättfärdigt, och det är omöjligt att leva klokt, hedervärt och rättfärdigt utan att leva ett liv fullt av välbehag. När något av dessa kriterier inte uppfylls, när, till exempel, människan inte klarar av att leva klokt, är det omöjligt för henne att leva ett liv fullt av välbehag, även om hon lever sitt liv hedervärt och rättfärdigt”. - Epikuros

Slutligen beger vi oss till Jean Paul Sartre som är en av existentialismens förgrundsgestalter. Han sätter valet i centrum och påstår att vi är dömda till frihet, att vi inte bara är fria att göra val, vi är tvungna att göra val. Sartre höll med Nietzsche om att “gud är död” och hävdade att det inte finns något facit för rätt eller fel, gott och ont. Han menar att vi inte föds av någon speciell anledning och att det inte finns någon förutbestämd “mänsklig natur”. 

“Problemet är inte vad livet gjort med oss utan vad vi gör med det livet gjort med oss” 
- Jean Paul Sartre 

Vi människor är alltså fria, men det finns en vanlig missuppfattning om att existentialismen skulle hävda att vi alltid har ett val. Friheten uppstår i mötet med de givna förutsättningarna. Man kan inte förvänta sig att en person ska göra val som denne inte är medveten om.

Dags för en sammanfattning igen: Vi har någon slags upplevelse. I denna upplever vi något vi kallar lust och olust. Vi verkar vilja ha så mycket lust som möjligt och så lite olust som möjligt. Därför gör vi val där vi balanserar lust mot olust. Detta är vår grundmoral.

Allt vi har byggt ovanför detta skulle kunna anses vara en ren utsmyckning, ungefär som en avancerad parningsrit. Som ett tjäderspel. Jag anser att anledningen till att vi har empati är för att vi kan känna igen hos andra vad som skulle ge oss olust. Vi projicerar sedan oss själva på motparten. Den vi tröstar är på ett omedvetet plan oss själva. Alla moralfilosofier som är mer kognitiva blir ofta bara en önsketanke eftersom det som i grunden styr oss är lust och olust.

Därmed inte sagt att det är lönlöst att ha en etisk kod. Det tycker jag absolut att man kan ha. Jag har en personligen, men jag anser att man med fördel kan pröva tanken att anledningen till att vi följer vår etiska kod kanske har mindre med integritet och pliktkänsla att göra och mer med undvikandet av sociala och rättsliga trångmål.

Slutdiskussion
Med denna text vill jag peka på vikten av att erkänna för oss själva att vi är djur och att den nyare delen av vår hjärna (neocortex) är tämligen rudimentär och har relativt litet veto när det kommer till det manifesta. Istället påverkas neocortex av de äldre delarna av hjärnan likt hur en bojs rörelsemöjlighet begränsas av ankaret på botten. Vårt mänskliga medvetande är bojen och de lägre delarna av hjärnan (bland annat lust och olust) utgör ankaret för hur vårt brus av tankar rör sig. Tittar man nära ser man det inte och det kan tyckas som att vi tänker självständiga tankar, men tittar man sammantaget på alla beteenden, reaktioner, intressen, tankegångar, förhållningssätt mm. så kan man se att denna rörelse påverkas av djupa känslomässiga processer som grundlagts tidigt i livet.

Läs hela inlägget »